Månskenspromenader

Jag har två starka minnen av att vara ute på natten, riktigt underbara och starka minnen. Den första var när jag gick i femman eller sexan. Vi var iväg på en skolresa, hela skolan åkte iväg till något ställe och övernattade i ett par nätter. En av nätterna så var vi ute på en nattpromenad och det slutade med att vi klassvis la oss och kollade på den stjärnklara himmelen. Jag kommer ihåg det som väldigt vackert. En väldigt speciell känsla. Jag hoppas att jag inte var en jobbig skitunge och förstörde det.

Den andra är här om året på ett stort släktkalas. Klockan närmade sig tolv och resten av släkten satt och drack i en lada. Jag som nykterist gick och bytte om till joggingkläder och gav mig ut och sprang en vända. Det var så otroligt härligt, jag sprang tills jag inte orkade, då började jag gå hemåt igen och när jag hämtat andan igen så vände jag och sprang så långt jag orkade. De stunderna jag gick hemåt på var riktigt sköna. Jag kommer ihåg musiken jag lyssnade på då.

Takota – The Ivory Tower

Jag borde gå ut om kvällarna och nätterna oftare. Det är härligt.

Annonser
Det här inlägget postades i Dåtiden. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s